onsdag 3 juni 2009

In this city of blinding lights

Ja, då var man hemma igen. Kadunk sa det så var Barcelonaveckan slut.

Bara för att det är så roligt och för att jag inte kan sluta försöka vara organiserad så ska jag nu lista resans:

  • Växt: Palm. I plural. Alltså palmer. I mängder.

  • Ramsa: El que no salta es ingles! (Översättning: Den som inte hoppar är engelsman) Alternativt di Barca, di Barca, di Barca Barca Barca! (Betydelse: Barcelona är bäst)

  • Vinst: Champions League-finalen. Vi var helt klart på rätt ställe vid rätt tidpunkt.

  • Låt: Hope and glory. Och där fick alla den på hjärnan igen.

  • Brist: Sömn... Vissa mer än andra. Och fibermat. Åh, vad jag har saknat min lingongrova och mitt All-Bran!

  • Position: Raklång på en smutsig saltig handduk med stängda ögon. Ibland vände man på steken. Ibland för sent..

  • Teknikproblem: Den nedrans dörren som slutade fungera hela tiden i början av veckan.

  • Dryck: Frappucino. Sangrian smakade ju egentligen bara saft. Väldigt dyr saft. Fast i vanlig saft finns i och för sig ingen alkohol. (Även om det vi drack mest var flaskvatten men det är inte lika kul att skriva)

  • Orosmoment: Att gå i de mörka gränderna i den spanska svarta natten. Det enda som var värre än att gå i en fullt med folk var att gå i en med nästan inget folk.

  • Lukt: Kissiga gränder på nätterna (vissa kan tydligen inte hitta sig en ordentlig toalett) och skunkiga kläder av all rök på alla pubar och klubbar som besöktes.

  • Erbjudande: Hasch. Men var lugn, varken jag eller någon av de andra köpte något. Såvitt jag vet i alla fall. Ibland blev man faktiskt lite misstänksam. Utan att nämna namn.

  • Fras: Hola señorita masaje?

  • Tävling: Vem shoppade mest? Den förlorar. Det var inte jag. Helt ärligt!

  • Tabbe: Det första vi säger är att vi inte ska äta på La Rambla. Och vart går vi när det är dags för tapaskvällen om inte den svindyra paradgatan? Jag vet, det såg billigt ut först, men det blev ju inte direkt valuta för pengarna. (Fast då går man och kompenserar med glass..)

  • Läxa: Försäljande spanjorer försöker alltid luras.

  • Spel: Neger och president. Eller kanske kotte.. (Vad säger du, Bull?) I alla fall INTE bluffstopp! Har aldrig spelat med så dåliga poker faces.

  • Mellanting: Schweizisk ost. Bättre än irländsk krukväxt är vad det är.

  • Look: Ögon i kors och uppblåsta kinder. Grimaser rules the world.

  • Bränna: Willy the (now red) killy. I stark konkurrens från the Doughnut's feet dock.

  • Bedrift: Hålla sams i världens minsta rum. Bra jobbat gubbar!

  • Förundran: Hur kan man missa La Rambla? Nog för att jag har gjort bort mig på det här planet förut, men den här vilsegångningen tar nog priset.

  • Stackare: Den fjortonde personen som hette Kim och var från Australien. Sista natten kom en amerikanare istället. Som vi kände lite, så honom var det inte lika synd om.

  • Fjortisar: Gänget från Örebro. Hur stor är chansen att de ska med samma flyg hem också? Fick vi inte nog på hostellet kanske? Va? Hjälp?

  • Gubbe: Glassgubben. Såna människor måste man komma tillbaka till tänkte vi och gick dit två gånger till, fast vi handlade inte den sista gången.

  • Nudist: En cyklande gubbe. No kidding, jag såg honom två gånger. Såvida det inte fanns två stycken. Yummy. Eller snarare yuck.

  • Fråga: Är prostitution lagligt i Spanien? Som alla horor stod på våran slumgata så verkar det faktiskt som det.

  • Hyllning: Gaudi. Hur genomtänkt får en person vara egentligen? Finns det ingen gräns?

  • Byggnad: Sagrada Familia. For obvious reasons. Gaudi - mannen bakom the never finishing building. Som var det mest genomtänkta jag någonsin sett. På ritningen alltså, eftersom den inte var klar.

  • Flummigaste: Park Güell... Bildbevis finns.

  • Desperataste: Äta pinnar från marken i Park Güell.

  • Mysigaste: Fontänshowen. Disney och vatten in my heart. Kan inte bli bättre.

  • Jobbigaste: Att gå upp på morgonen. Man tycker att man borde ha lärt sig men nej. Jag vill vara fem år och den mest morgonpigga männinksan på jorden igen.

  • Hemskaste: Rånaren. Första kvällen till och med. Inget bra intryck där inte.

  • Varmaste: På stranden steker man sig lagom (eller ibland för mycket), men på metrostationerna kokar man över. Där fnns ingen blåst och inget vatten. Bara en bänk och en klocka som säger att räddningen inte kommer snart nog.

  • Bild: Från stranden. Om det är någon som är blind och missar texten så kan jag klargöra att det står HAKUNA MATATA. (Nej, det var inte jag som gjorde den, bara någon liktänkande)

Dagens känsla: Lycka. Över att gå till skolan utan att ha något i pluggväg att göra. Över att kunna gå in i aulan utan att känna pressen att man ska göra en exam. Över att planera en (förhoppningsvis) urbra kväll där så att inte minnena av platsen blir alltför traumatiska.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar