Inte nog med att jag skrev om Barcaresan i 35 punkter (jo, jag räknade), jag insåg just att jag delade upp dessa punkter i substantiv och superlativ (=extrema adjektiv, typ). Med ett substantiv som sista punkt för att binda ihop det. Jag svär på all choklad i hela världen att jag inte tänkte på detta när jag skrev det. Det var totalt undermedvetet! Men man kan ju bli aningen orolig för sig själv när sånt händer. IB-syndrome. Kallas det. Och jag har testats positivt.
För att övergå till det stundande valet då man ska bege sig till urnorna för att uträtta något mer än att titta på hur päronen och andra vuxna mäniskor lägger ner ett papper i dem för första gången. Jag gjorde testet på dn.se för att se vad jag skulle kryssa på den där lappen.
Jag blev pirat.
WHAT??? Okej, jag diggar när Deppan och Blomman springer omkring och fäktas in the lovely Caribbean. Och Pippi och hennes sjörövarpappa har alltid haft en speciell plas i hjärtat mitt. Och jag älskar havet, det ska sägas. Har aldrig varit sjösjuk, har alltid velat segla.
Men.. Har jag inte viktigare åsikter än olaglig nedladdning? Här vill man påverka stora frågor som det där himla klimathotet det alltid tjatas om, hur man ska få sig ett sketet litet jobb och hur man ska göra vår lilla världsdel allmänt bättre och säkrare. Men vad får man? Man får ett svar om att man ska rösta på partiet som använder personlig integritet som svepskäl för att kunna ladda ner saker utan att betala saker för det.
Hade Jack Sparrow och Kurrekurreduttön funnits på riktigt så visst, men de enda piraterna som existerar i dagsläget finns i Somalia. Och dem har jag ingen lust att likna.
Jag tänker inte bry mig om det där testet. I värsta fall får jag väl rösta blankt. Eller så tar jag till min Facebook-grupp och röstar på center-Marie Wickberg. Hon är ju Västra Ämtervikare, så ja, jag är patriotiskt partisk. Hur ska man annars sätta stället på kartan? Det finns ingen rondell, inga trafikljus, ingen fancy klädaffär, ingen klädaffär överhuvudtaget för den delen, bara ett världshus som ständigt byter ägare för att det går i konkurs hela tiden och ett ICA (i folkmun kallat Knutte efter ägaren) som är på väg att läggas ner eftersom Knuttemannen går i pension och det inte finns en levande själ som vill ta över. Det fanns en gång för länge sen en bank har jag hört. Och en frisör. Men det är en svunnen tid. Numera kanske folk åker förbi någon gång om de ska till metropoler som Sunne och Torsby (i jämförelse så blir de faktiskt det), men vem stannar? Tågstationen existerar enbart för att man ska kunna ta sig därifrån.
Marie är värd Bryssel bara för att ha levt där.
Dagens behandling: Fotbad. Snart börjar kanske fossingarna hämta sig efter att ha trippat runt på Barcas gator i fyra par oingådda skor i en vecka. En underbar vecka.. Vill man ha kul får man stå ut med hård fotsul. Har ni tänkt på hur oerhört tacksamt det är att rimma på dialekt. Man kan ju skriva i princip vad som helst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar