Rapport från Isbjörnsland

Det töar. Och det snackar vi inte värmlands-tö med lite vattenpölar här och var, vi snackar två-tre-fyra-fem meter höga snöhögar som ska kondenseras till vatten. Plus all en-två-meterssnö på MARKEN! Den har kommit ovanligt tidigt i år säger de. Våren - den förhatliga delen. (De sa att om ungefär en månad, eller tidigare i år eftersom det är så varmt (omkring tio plusgrader), så kommer björnarna titta fram ur sina små iden. Lyckost dem.) En av grannarna har en spricka i husgrunden så det har läckt in, så nu har de skaffat en uppsugningsmaskin att ta bort allt vatten från källaren. Den sög upp nittio liter per dag. Plus att de hade en stor tunna utanför huset nedanför hängrännan som de tömde konstant. Detta vatten. Finns det något annat på denna jord som orsakar så mycket besvär? Översvämningar, torka, töväder... Dumma globala uppvärmning att förstöra allt hela tiden.

Har hittills sett fyra filmer:
1) Törnrosa. Åh vilken nostalgi... prinsen, féerna, den blåa/rosa klänningen... åh vad mina fyraårsminnen väcktes till liv.
2) Queen Elisabeth. Det är sådana här grejer som får mig att vilja plugga historia. Att kunna bakgrunden till historiska filmer.
3) Vilddjuren. Som Madagaskar, fast i Ice Age-stil och inte lika bra (enligt mig).
4) Mamma Mia! Jag älskade den, pappa och styvmor tyckte den var bra, brorsan var missnöjd. Men så gillar han ju actionfilmer utan hjärna också.
Det lär nog bli någon mer innan hemfärden på fredag om jag känner mig själv och min familj rätt.

Igår åkte jag skidor. För sydsverige-människor som nu sitter och solar i kortbyxor och har cykeln som (främsta) färdmedel verkar detta antagligen som en mycket främmande tanke. Men jag säga så här: Det var inte direkt lyckat, om man ser till prestationen och farten. Den som någon gång har försökt sig på att åka slalom i blötsnö vet vad jag talar om. Det kändes som att åka längdskidor. Man körde liksom störtlopp och stakade sig fram samtidigt. Dessutom lyckades vi komma upp i en icke-pistad svart backe på sydsidan av berget i Nalovardo (ja, det hette så, skidstället). Den som har något bakom pannbenet kan kanske räkna ut att det inte var särskilt smart gjort. Man åkte ett par meter, svängde, sjönk ner i två meter snö, satt fast/rullade runt, fick gräva fram skidan som låg där nere nånstans, reste sig upp, kom en halvmeter, sjönk ner igen, satt fast, grävde sig upp och började om proceduren. den delen av backen på cirka hundra meter tog över en halvtimme att komma ner för. Liftarna hade då stängt för, tja, tjugofem minuter sen. När vi var cirka halvvägs kom ett par skotrar uppför den intilliggande backen, antagligen för att kolla så att ingen låg kvar i någon backe eller något, och sen ner igen. Gode Gud, gör så att de inte ser oss, tänkte jag i mitt stilla sinne, både när de var på väg upp och på väg ner. Det gjorde de inte heller. Å ena sidan var det ju bra, för oss, så att vi slapp skämma ögonen ur oss. Å andra sidan så skötte de väl inte sitt jobb sådär helt prickfritt. Men de tänkte antagligen i dessa banor: Ingen är väl så dum att den åker där. De har uppenbarligen inte träffat mig och min kära styvmor.

Ett annat vårtecken, som i mitt tycke är aningen roligare än tövädret, är att man tar fram frisbeen. Som visserligen fylldes med snö ett antal gånger och även kastades på diverse saker som den inte skulle kastas på. Som fönster, dörrar, personer, huspanelen. Ja, världsliga saker helt enkelt. Vissa skulle nog inte hålla med om det, men de vissa var inte där och var med andra ord lyckligt ovetande.

Dessutom:

• Ljudnivån skulle vara på det röda på örat-bilden större delen av dagen. Risken för tinnitus är med andra ord relativt stor.
• Funderar på att börja göra havregrynsgröt hemma också. Det är ju så gott att börja dagen med. Fast jag skulle antagligen bränna vid den eller något liknande.
• Jag har spelat djur-memoryt femton gånger på tre dagar. Och jag har betydligt svårare än mina småbröder att hjälpa varandra med att hitta par. "Där är det andra lejonet" (pekar frenetiskt på en bricka). Hur kan de vara möjligt att de inte är tävlingsmänniskor? Det är ju det släkten är (ö)känd för.
• Att leka spökjagare är mycket populärt. Främst med Mr. M. den Söte. Mr. D. den Starke är mer inne på att köra traktor i slasket. Och de kallar faktiskt sig själva så. Eller har gjort några gånger i alla fall.
• Har upptäckt ett nytt beroendeframkallande spel på datorn. Eller nytt är det ju inte, tvärtom väldigt gammalt. Kallas bejeweled 2 och finns på MSN games om det är nån som känner att de, öööh, behöver, öööh, tidsfördriv. (????) Efter tre omgångar har jag redan kommit till Level 11 och slagit styvmoderns rekord. Nu återstår bara pappas, den missbrukaren som sitter typ varje dag och nördar sig.
• Jag skulle kunna skriva en hel extended om alla upptåg som hittas på här på Norrlandsgatan 6, men det skulle ingen orka läsa. Dessutom måste jag gå och lägga mig nu, eftersom det är en dag imorgon full med äventyr och memoryspel också.

Dagens åsikt: Påskmust är äckligt. Liksom Julmust, Coca-Cola, Pepsi, vad det nu finns mer. Läsk överhuvudtaget. Jag gör uppror. Skäms inte längre för att jag hellre dricker vatten. Jag kan leva med ännu en töntstämpel. Jag menar, jag har ju redan typ femtio så vad gör en till för skillnad.