Hej jag heter Hanna, men mina vänner kallar mig Destruktiv

En Livig kommentar (förlåt, nu gjorde jag en sån där dumdum ordvits igen...) fick mig att fundera. Sedan den dagen jag anlände i landet vi-skiter-i-trafikregler-och-äter-efterrätt-till-varje-måltid för snart tre månader sen har jag varit inblandad i diverse förfall av diverse föremål.

• En cykelpedal åkte helt plötsligt av. Pedalen i sig var ganska hel, men den gick då rakt inte att sätta fast igen på cykeln.
• En annan cykelpedal på en annan cykel (dock var båda på högra sidan..) gick en mera långsam död till mötes. För varje cykeltur lossnade lite mera gummi (jag trampade bara, helt normalt!) Nu finns nästan inget kvar.
• Klassikern: en tredje cykel fick punktering. Det är nu fixat.
• Jag råkade välta strykjärnet i golvet så "bakre" delen lossnade. Ett nytt strykjärn införskaffades (vilket jag höll på att välta idag, men fick tag i det i sista sekunden)
• Jag råkade vrida runt nyckeln åt fel håll i grinden så att den inte gick att öppna. Det lagades och nu finns en ny grind (som skulle ha köpts i alla fall. Faktiskt.)
• Spännet till den avtagbara axelremmen på handväskan bröts av. Fråga ej hur. För jag vet icke. En dag var det bara av. Och inte går det att laga.
• Datorn. Jag tror bestämt att ytterligare kommentar är överflödig.
• För att inte tala om att jag har skurit mig på osthyveln, bränt mig på spisen en gång, bränt mig på ugnen två gånger, fått spetsen på en kniv intryckt rakt i handen när jag skulle sätta in bestick i diskmaskinen, skurit mig på en konservburk samt fått lite andra arbetsskador. Men dessa var ju på grund av mig och min egen klantighet. Objekten i sig muckade faktiskt inte så mycket gräl.
• Jag fixade såklart inte något av de saker som fixades. Varför kasta bensin på en eldsvåda liksom.

(Detta är bara sedan jag kom hit. Om vi skulle ta livshistorian skulle jag behöva skriva en hel bok. Och lång skulle den bli)

Jag lovar, det har nåt med gravitationen att göra.