Jag är en gammal hund och jag kan inte lära mig sitta

I helgen har jag haft det mycket trevligt. Även om jag igår försov mig två timmar och fyrtio minuter och väcktes 08.11 av ett telefonsamtal som undrade vart jag var. Jag gav upp hoppet om mig själv ännu en gång, men som tur var så skulle bussen som av ett mirakel passera min tillfälliga hemstad (eller okej, by). Jag klädde på mig, borstade håret och tog en banan och några brödskivor på väg till motorvägen. Fick sedan kommentarer hela dagen om att jag hade sminkat bara ett öga, men svaret var alltid detsamma: Jag har olika färg på ögonfransarna! Vilket är sant!

Mascara är helt enkelt viktigare för vissa personer än andra.

Solen sken och jag tackade mig själv att jag hade tagit kjol och kunde ta av leggingsen när alla andra svettades som grisar spelandes VM-final i fotboll (se det framför er, se det, och ni kommer skratta sönder tungan) i jeans (personerna hade jeans alltså, inte grisarna (fast det vore ju ytterligare en dimension till synen) och personerna var inga grisar, det är bara ett uttryck som är väldigt töntigt men (eller kanske just därför) roligt att använda). Veckans historiados fylldes till bredden av Rickard Lejonhjärtas borg och staden Honfleur, en av få franska städer som inte blev sönderbombade under andra världskriget. Jag bjöds på matsäck då jag i farten endast lyckades få med mig två äpplen (varav jag åt upp ett när jag stod och väntade på bussen), ett päron, en morot och resterna av en makrillröra som stod i kylskåpet. Fick också lite spänning i vardagen med att varken skölja frukterna eller skala moroten och riskera salmonella. En annan sak jag fick var en Dumleklubba för att jag är så allmänbildad och kunde lösa anagram och skiffer om nordiska städer, parisiska monument och metro-stationer. Tack vare den var det helt klart värt sex timmar eller så i buss. Fast solen och kulglassen vi köpte i Honfleur gjorde ju sitt också. Och jaja, sällskapet också. Men mest Dumleklubban.

Fredag och lördag har jag och min au pair-polare AL the Pal också haft lite mini IB-reunion med det tågluffande radarparet das(s) Skunk und die Korf. Alldeles utomordentligt. Idag sa vi adjö och de fortsätter äventyret mot Amsterdam där de ska käka special brownies.

P.S. Jag tycker synd om Island. Först går hela landet i konkurs, och nu bestämmer sig en vulkan ingen kan uttala namnet på för att spy ut alla sina inälvor? Vad hade den för uppfostran va? Inte sparka på den som redan ligger ner! D.S.