Ord, underbara ORD

Vissa dagar ska man vara glad. Som de dagar man får en riktig snilleblixt. Det är inte ofta såna poppar upp i min hjärna, så jag sparar på stunder som denna. Tänker på det när allt känns mörkt och hopplöst.
Som när min dator mobbar mig.
Som när man vaknar på morgonen och tittar sig i spegeln.
Som när det regnar på julafton.

Då är stunder som denna som en godisklubba. En sån där man kan suga på riktigt riktigt länge. Som en polkagris.

Och vad är det nu för snilleblixt jag talar om. Jo, jag talar om.

MICROSOFT WORD.

När inte ens egen dator behagar ansluta till the www och franska tangentbord är för franska för en inbiten blond blåögd svensk så tänkte jag att jag kan ju skriva inlägget i word först, spara dokumentet på ett usb, och kopiera in det i ett inlägg på den andra ordinateuren. Om ni läser detta betyder det att min blixt fungerade och att ni hädanefter får börja kalla mig snillet.

Sedan det senaste inlägget med någon substans (man kan ju argumentera när det var i och för sig) har det hänt ganska mycket. Kort sagt så har det visat sig att Paris är en trevlig stad, att CSN är krångligt, och att osthyvlar är underskattade. Cyklar har gått sönder (två), historiska monument har besudlats med att tvingats medverka på fulkort, historiakunskaper har uppfriskats (Mårten skulle vara stolt, det är allt jag säger), nytt mode i form av lövörhängen har skapats (vi, me and my pal AL, cyklade till snabbköpet och tillbaka i dem, och nog fick vi allas blickar på oss minsann. Det vill säga, de som jobbade i affären. Det är ett småbarnsfamiljeställe), någon form av naivt träningsprogram har satts igång, plommon har blivit min drog.

P.S. Jag är pank. Men jag kände faktiskt att jag gjorde en god gärning igår när jag köpte choklad. Det var ju ändå fairtrade. D.S.

P.S.2. Jag har lekt paparazzi här i byn. Ville ta lite kort på alla fina hus, men det är svårt när de har så höga staket och häckar överallt. Till slut var det en som frågade om jag ville något. Jag sprang därifrån. D.S.2.

P.S.3. Jag hade bara åtta fel på franskaläxan som var way out of my league egentligen. OCH. Största delen gjordes utan lexikon. D.S.3.

Dagens start: GREY’S! KINES-YOUTUBE! Det är = LOVE! (Frågan är om jag ska sitta uppe halva natten och kolla på första avsnittet eller hålla mig till imorgon..)

Det kallas visst Internet

Hej hopp det slutade visst att fungera. Hej hopp det kom visst tillbaka efter ett par dagar. Hej hopp det gallde visst inte alla datorer i huset. Hej hopp det gallde visst alla datorer utom min dator. Hej hopp vad min teknikallergi har tagits till en ny niva. Hej hopp inlagg utan prickbokstaver. Hej hopp vad jag ar misslyckad.

Barnkalas nummer två

Ni kan läsa det förra inlägget på samma tema en gång till om ni vill veta. Fast byt ut åldern på ungarna till sju. Håhåjaja. Jag börjar visst bli gammal. Imorgon ska jag få min nya hörapparat och lämna in min rullator på smörjning. Sen ska jag åka med Greta och Britt-Marie på bouleturnering. Fordon: Färdtjänst, såklart.

Chokladsockerkakssmet

MUMS.

"Ska jag sticka kniven i dig va??"

Efter en allmänt jobbig morgon var jag tvungen att muntra upp mig själv.

"Men hur ska du komma dit?"

"Jag får väl gå gå på vattnet."

"Du är ju inte klok, inte kan man gå på vattnet heller!"

"Det vet jag väl inte förrän jag har försökt."

Allt var så mycket lättare när man var sju år och allt var möjligt.

Jag planerar att se igenom minst halva filmskåpet (de bra barnfilmerna i alla fall, typ Astrid Lindgren, Disney, Babar, Barbapappa..) under tiden jag är. Man måste ju utnyttja sina tillgångar.

Mitt liv är såååå spännande! (Observera ironin)

Idag trampade jag i hundbajs. Upptäckte det när jag kom hem. Hann inte ta bort innan jag skulle iväg igen. Tänkte: Jag blir ju inte borta så länge. Tog andra skor. Glömde hundbajset. Kom på det tre timmar senare. Note to self: Intorkat hundbajs är ännu svårare att få bort och luktar ännu mer pyton än ointorkat hundbajs. Frågade sig: Har fransmän fobi för bajspåsar?

Hur många grader ska man tvätta skor i? Ska man ha tvättmedel? Jag är ärlig. Jag har aldrig tvättat skor förut.

Jag har också tittat på film (Narnia) och ätit både Marabou Daim och Snickers - allt på arbetstid. Man får kompensera lite när man råkar ut för såna otrevligheter som bajsiga skor.

Antagligen bättre för min plånbok dock...

Igår var det söndag. Den kan sammanfattas med frasen det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag och mina två au pair-kumpaner blev en trio tvättäkta turister istället för skillade shoppare. Men vem sjutton skriver att köpcentret är öppet när själva byggnaden visserligen är öppen men alla affärer i den är stängda?! Va?! Har inte fransmän hjärnor?!

Men Montmartre var ju i alla fall trevligt. Och äta pizza var gott. Och Moulin Rouge var... stängt?? Fransmän och deras hjärnor alltså. Se ansiktsboken för bilder. (Inte på några hjärnor för den som trodde det.) Och detta, utan att rikta mig till någon särskild, är anledningen till att man ska ha Facebook - det är mycket lättare att lägga upp bilder där än här.

"Vänta, jag ser dig!" -"Iiiiih!" (Hopp hopp, måste det finnas folk framför i rulltrappan?!)

Så obeskrivligt skönt att se ett par välbekanta ansikten. Försvaret imorgon mina damer! (Eller jag menar idag...)