tisdag 8 december 2009

Ingen har nog skrattat så mycket under en så misslyckad helg, någonsin

Igår ringde jag och pratade lite grann med en medlem av familjen där hemma i landet jag om elva dagar (!!!) åker tillbaka till. Delar av konversationen:
"Vi har lite snö, inte jättemycket men det är i alla fall snö. Så idag har vi vart ute och åkt bob. Och så har vi kokat två omgångar ischoklad och lite kola och gjort ett pepparkakshus och pepparkakor. Men vi har "möss" så kolan är snart slut. Och förra helgen skulle de julpynta och så skulle jag inte lägga mig i. Vi har nog aldrig haft så mycket grejer på fönstren. Och så stod det en tulpan bredvid en tomte. För allting i lådan kan man ju ta ut tycker en del host host. Och jag har bara ändrat liiiiite." (Varje mening efterföljdes utan undantag av ååååh från min sida)
Återberättat: "Kommer Hanna till jul? - Ja, Hanna kommer till jul. - Ja... Kommer Henrik också? - Ja, Henrik kommer också. Två dagar senare: Kommer Hanna till jul? - Ja, Hanna kommer till jul. - Ja... Men kommer Henrik också? - Ja, Henrik kommer också. Två dagar senare: Kommer Hanna till jul? - Ja, Hanna kommer till jul. - Kommer Henrik också? - Ja, Henrik kommer också. (osv)"

Så vad får jag då istället för att göra pepparkakshus och ischoklad och pynta till alla speciella högtider man kan pynta till och åka bob i snöööööö? Jo, det ska jag tala om.

Lördag morgon ska jag bege mig på julklappsshopping. Relativt nöjd med att jag lyckats masa mig upp ur sängen i tid och kommit utanför dörren nästan samma tid som jag sa att jag skulle (fortfarande så att jag skulle hinna gott och väl dock) ser jag (och känner framförallt) till min stora förskräckelse att det börjar regna, precis samma sekund som jag kliver ut. Jag står ett tag på trappan och överväger om det är värt att gå in igen och hämta en mössa eftersom jag inte äger något paraply. Har dessutom en virkad halsduk (alltså full med "hål") så borde kanske egentligen byta till en annan. Ska jag ska jag inte... Äh, det är ju bara till busshållplatsen, jag får köpa paraply där borta sen. Måste ju ändå ha ett.
Går ut, regnet tilltar i styrka, ja men det står en där va bra då kommer bussen nog snart, kommer fram till busshållplatsen, tur att det finns busskur!, regnet tilltar ännu lite till, äh den kommer väl snart, orkar inte kolla exakt (tidtabellen finns utanför busskuren på en stolpe så jag hade varit tvungen att stå ute och blivit ännu lite blötare eftersom kom ihåg: inget paraply, ingen mössa, halsduk med hål), den andra personen går, jag inser efter ett tag att hon nog gick av bussen och bara skulle sätta på sig mössan och fälla upp paraplyet.
Efter att ha stått och kikat ut lite då och då efter bussen i kapitalism-erans syndaflod (vilket för övrigt fick till följd att den ena skon blev tre nyanser mörkbrunare än den andra, vilket jag upptäckte först senare) bestämmer jag mig för att trotsa det helvetiska regnet och kolla när den kommer så att jag slipper stå ut och kolla hela tiden och bli blöt om håret (hade fortfarande inte upptäckt skon).
Viker halsduken i några lager, lägger den på huvudet, håller på plats med händerna, tur att jag har vantar i alla fall, ser att bussen inte stannar på den busshållplatsen på helger, förbannar mig själv att jag alltid glömmer det, men än värre, nästa buss kommer om ytterligare tjugo minuter när jag redan stått där och väntat en kvart.
JAG MISSADE BUSSHELVETET MED TVÅ MINUTER OCH MÅSTE VÄNTA NÄSTAN FYRTIO.
Går till den andra busshållplatsen, även om bussen åker förbi den busshållplatsen som jag står på. Än har jag inte vart med om att nån chaffis varit så omänsklig och vägrat släppa på/lämna någon på någon av de busshållplatserna som inte är utmärkta på helgerna, men man ska väl aldrig lita helt och hållet på fransmän.
Väl inne i Sant Germain där jag ska ta RERen (tunnelbanan) ifrån tänker jag att jag först ska gå och ta en busstidtabell. Stället är såklart stängt på lördagar. Jag inser när jag ska gå tillbaka till RER-stationen att jag har missat den. Ser i samma ögonblick en buss märkt la defense (stället jag ska till) som just ska åka. Försöker göra en tidsberäkning: tio minuter till nästa RER går, sen tjugo minuter med den.. neeej.. bussen måste väl gå snabbare än det ändå? Kliver på bussen. Femtio minuter senare är jag framme, pinsamt nog 55 minuter senare än den första planen, 25 minuter senare än den andra reviserade och 20 minuter senare än min shoppingkompanjon.
Jag lovar mig själv att aldrig mer åka buss.

Sen råkade jag också se en rent av urusel film (kände mig oerhört lurad och bedragen av rollistan - Heath Ledger, Johnny Depp, Jude Law - det borde vara dödsstraff på sånt), råkade få en baguette-hamburgare istället för en RIKTIG hamburgare efter bion eftersom det inte fanns tid att äta innan (detta j*@£%* baguette-fixerade land! - inte jag), råkade stå och vänta på en taxi en halvtimme klockan tre på natten, råkade besöka världens minsta IKEA (dom hade inte köttbullar i restaurangen! Inte ens korv med bröd!), råkade på grund av allt vara självmordsbenägen.

Och inte har jag köpt något paraply heller! Men 129 euro spenderade jag tydligen. Livet är så orättvist!

1 kommentar:

  1. skulle jag va i din situation skulle jag nog snarare gråtit än skrattat ;)

    SvaraRadera